Vass Berg

Vass samrecension i lördagens Expressen av Pelle Andersson och Ronnie Sandahls böcker. Aase Berg vid pennan. Läste också hennes text om deckarpsykopaterna som hon skrev för några veckor sedan. Läser texterna i följd på webben och känner mig plötsligt så trött. För det är lite mer än en misstanke att om Sandahl och Andersson är ute cyklar, vilket jag inte betvivlar för en sekund för deras gode man ÄR en chimär, så står jag bredvid dem – på pappas lånade Crescent, vid ett rödljus. Hur mycket jag än försöker inbilla mig själv och någon annan något annat.
Tog en öl med Stephan förra veckan och pratade om bloggandet på den här sidan. Jag sade något i stil med att det inte skulle vara/bli personligt, att jobb var en sak och det privata något annat. I samma sekund orden föll ur min mun slog det mig att detta uppdelande är ett viktigt verktyg för upprätthållande av kontroll och en av de centrala resonemangen i Med uppenbar känsla för stil.

Perssons spökskrivare

Göran Persson får 720 000 kronor för att söka i arkiv till sin kommande bok. Enligt DI känner Arbetarrörelsens arkiv som ska göra jobbet överhuvudtaget inte till sin inblandning. Tydligen ska pengarna istället till en Mats Andersson som jobbat för Persson. Av en händelse fick jag i morse ett samtal från en gammal bekant – i ett helt annat ärende – som har viss insyn i Perssons liv. Tydligen är han helt dataokunnig och arbetet kommer att gå till så att Persson talar in det han vill ha sagt på band och så får "någon" skriva ihop det i bokform. Mer intressant än riktigt upphetsande. Om man inte jobbar på Riksbankens jubileumsfond förstås.

Anteckningar från en kägelbana

Under rubriken "Sköna, nya världar" diskuterade Nina Wadensjö, Stefan Jonsson, Nalin Pekgul och Dan Israel vilka mekanismer som styr urvalet av översatt litteratur och vad det säger om vår kultursyn? Vad skulle en bredare utgivning kunna innebära för vår självbild och vår bild av omvärlden?

Tyvärr ägnades allt för mkt tid åt att konstatera att litteratur är viktigt och bra, det översätts för mycket från anglo (70%, resten av världen delar på 30%) och frågan varför förlagen inte översätter mer (språkfattigdom på förlagen, media- och bokhandelsointresse osv). Nalin inledde med att berätta att hon läse Kemal, Gorkij osv när hon var elva-tolv och på den nivån blev vi kvar.

Översättning av litteratur innebär med automatik översättning av fin litteratur. Den fråga som hade varit intressant att höra mer om är bredden i utgivningen. Nalin berättade mot slutet av samtalet att hela hennes familj, tre generationer, tittade på idol för att kurden Darin var med och någonstans där borde samtalet ha börjat.

Om klass och språk och vem som läser och vilka läsare förlagen vill nå med sina böcker. Och hur kan vi tro att avancerad litterär utgivning ska kunna väcka intresse för litteratur från Tyskland, Elfenbenskusten eller Bolivia. Publiken är försvinnande liten för denna kulturkapitalsutgivning, även när författaren är svensk eller amerikan. Jonsson berättade att de mest översatta titlarna i världen (nåt FN-organ listar alla översättningar som görs) är typ Barbara Cartland och Danielle Steele och Nick Carter. Och Carl Johan Vallgren skrev typ sex böcker helt utan kommersiell framgång innan han plötsligt "slog igenom" med en smäll.

Jag hade velat höra mer kring uthållighet/tålamod och hur man tänker kring det. Och så en diskussion om hur kulturrådet håller förlagen gisslan genom att bara stödja god litteratur.

Men Dan lyckades ändå få till kvällens tydligaste poäng genom att fråga åhörarna (av vilka många var arga översättare) hur många av dem som regelbundet köper den litteratur som faktiskt ges ut, och hur många som prenumererar på Karavan. Fyra tror jag räckte upp en hand, av ett sextiotal. (Ja, Atlas har en prenumeration till jobbet, men jag räckte iofs inte upp handen.)

Incoming 2

Maija Runcis bok om tvångsomhändertagande av barn i Sverige. Släpps också inom kort.

Incoming 1

Goda nyheter med sportvinkel. Kommer inom kort.

Krönikör SvB

Jag ska bli krönikör i SvB. Första texten ska lämnas in på fredag och publiceras väl veckan därpå. Känns lite läskigt måste jag medge. En sak att leverera små iakttagelser på bloggen, detta blir nåt annat. Kanske. Första krönikan kommer att handla om kritik. Dålig och usel. Och hur arg och lycklig man kan bli. Lägger upp den här oxå förstås.

Bokindex

Pressmeddelande från Förläggareföreningen:

Stark försäljningstillväxt för böcker under 2006

Det köps fler böcker än någonsin i Sverige. Det visar Svenska Bokhandlareföreningens (SBF) och Svenska Förläggareföreningens (SvF) Bokindex, som tagits fram i samarbete med Handelns Utredningsinstitut (HUI). Indexet baserar sig på 17 olika återförsäljares försäljning vilka sammantaget står för en majoritet av den totala försäljningen av böcker i Sverige. Bokindex visar att försäljningen av böcker totalt har ökat med 7,4 procent under 2006 i jämförelse med 2005.

Bokindex, som omfattar försäljningen av böcker i traditionell fysisk bokhandel, i bokklubbar, i internetbokhandel samt i stormarknader och varuhus, visar att en del av försäljningsökningen kan härledas till den ökande handeln med böcker över internet. Även stormarknader och varuhus noterar en positiv utveckling medan försäljningen av böcker i traditionella bokhandeln och bokklubbarna visar på en viss avmattning under det gångna året.

SBF och SvF kommenterar utvecklingen under 2006:

“Det är glädjande att konstatera att bokförsäljningen i landet fortsätter att öka”, säger Thomas Wyatt, VD för Svenska Bokhandlareföreningen. ”Trots ökad konkurrens från andra kanaler behåller bokhandeln sin centrala roll som inköpsställe för böcker”, fortsätter Thomas Wyatt.

”Förlagen gläder sig förstås åt det gångna årets försäljningsökning och följer med stort intresse de dramatiska förändringarna mellan försäljningskanalerna”, säger Kristina Ahlinder, VD för Svenska Förläggareföreningen. ”Och det faktum att branschen nu har tillgång till ett försäljningsindex som enbart omfattar böcker kommer förstås att underlätta det arbetet”, avslutar Kristina Ahlinder.

Män o böcker

Kvinnor köper böcker har vi lärt oss. I Madrid slog det mig plötsligt att även män köper böcker: men bara på konstiga ställen och till specialpris, antingen jättebilligt på gatan eller på loppis, eller snordyrt på auktion/antikvariat. Bara en iakttagelse och ett tillfälle att få visa semesterbild (tagen m nokian).

Över ytan

Jag har varit svårt sjuk och deprimerad och på väg att bli döv, blind och diabetiker de senaste tre veckorna. Vet inte om det varit vintermörker, stress eller M, men någonting har varit fucked up i huvudet. Fem dagar i solen (och ett besök hos företagshälsovården, som konstaterade att jag var kärnfrisk, införskaffandet av ett par ytterst svaga läsglasögon och en bokning hos audiologen) senare känns allt lättare. Energin är tillbaka. Låg i en säng på ett hotellrum i Madrid med Claire Messuds "The emperor's children", som Kleen hyllat som förra årets bästa bok på Rodeobloggen, i tre dagar och fortsatte sedan med Høegs nya i Barcelona. Messud en smärre besvikelse. Grym i 350 sidor. Dessvärre är den 430. Känns som att allt tankegods upplöstes i deusexmachinaslutet. Høeg är oerhört rolig. Har dock bara lästa halva.

Båda böckerna införskaffade på årets bokrea. Liket lever.

My favourite book

Var på internationell författarscen på kulturhuset i går: George P Pelecanos frågades ut av förre Atlasstyrelsemedlemmen Björn Linell. Stabilt även om jag sett Björn agera bättre samtalsledare än så. Det är ändå skönt med författare från USA: de kan i regel snacka. Pelecanos inget undantag.
Jag fick sitta längst fram på Natur och Kultur-raden (tack Nina) och fick min Serpent's tail-utgåva av The big blowdown (författarens egen favorit, sa han i alla fall...) signerad. Så jag är nöjd. Men (Ingemar!) att man inte får ta in en liten öl på en tillställning med en författare vars karaktärer lätt drar i sig en pava old grand-dad, sex bud och sen kör bil över halva USA. Det känns inte bra.