Läste ut Lena Anderssons Duck City i går. Riktigt bra, efter det att jag valt att acceptera de ganska fåniga Kalla Anka-referenserna. Och en väldigt snygg bok. Däremot var vickningschips ett ovanligt dåligt val av boksnacks just i detta fall.
Jag vet att borde läsa mer svenskt, men jag skyller på yrket: efter åtta timmar manus är man mer sugen på Weeds, Sopranos eller Seinfeld. På sin höjd pk-stämplad crime på engelska: Lehane, Pelecanos, Hiaasen, Leonard (den sistnämnde beskrivs av Jeff Daniels bluffprofessor i The squid and the whale som "the filet of the crime genre"...). Förlåt. (stefan)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar