Nu har SvB samlat ihop topplistorna för december månad och Åsa har klättrat. Etta på fackbokslistan och sjua på den samlade listan med samtliga böcker.
Topp 10
1 Harry Potter och Dödsrelikerna - J. K. Rowling, Tiden
2 Flyga drake - Khaled Hosseini, Wahlström & Widstrand (p)
3 Nu vill jag sjunga dig milda sånger - Linda Olsson, Bonnier Pocket (p)
4 Män som hatar kvinnor - Larsson Stieg, Månpocket (p)
5 Luftslottet som sprängdes - Stieg Larsson, Norstedts
6 Flickan som lekte med elden - Stieg Larsson, Månpocket (p)
7 Mig äger ingen - Åsa Linderborg, Atlas
8 Faller fritt som i en dröm - Leif GW Persson, Albert Bonniers
9 Snabba cash: hatet, drivet, jakten - Jens Lapidus, Månpocket (p)
10 Biblioteksmysteriet - Martin Widmark (text)/Helena Willis (ill), Bonnier Carlsen
En topplista för vuxenlitteratur utan pocket och underhållningslitteratur ser ut så här för december:
1 Mig äger ingen - Åsa Linderborg, Atlas
1 Tusen strålande solar - Khaled Hosseini, Wahlström & Widstrand
3 Norrlands Akvavit - Torgny Lindgren, Norstedts
4 Svensk maffia: en kartläggning av de kriminella gängen - Matti Larsson/Lasse Wierup, Norstedts
5 Den femte sanningen - Doris Lessing, Forum
6 Min väg, mina val - Göran Persson, Albert Bonniers
7 Kicki & Lasse - Peter Kihlgård, Albert Bonniers
8 Den hemlige kocken - Mats-Eric Nilsson, Ordfront
fredag, december 21, 2007
onsdag, december 19, 2007
måndag, december 17, 2007
Samtal
I morgon tisdag samtalar Linda Leopold (Faghag) och Tove Leffler (Könskrig) på Söderbokhandeln (Götgatan 37) i Stockholm. Gå och se och köp julklappar som du slipper ha sådär jättemycket ångest för. 19.00 börjar det.
På onsdag pratar Linda Leopold igen. Då på Hallongrottan (Bergsundsgatan 25). Också i Stockholm men med journalisten Roger Wilson (som också medverkat i boken Bögjävlar samt skriver på bloggen med samma namn). Kl 19 gäller även här.
onsdag, december 12, 2007
Nominera till QX
Nu går det att nominera till QX:s gaygala 2008. Johan Hilton vann härom året, i år blir det kanske Bögjävlarna eller Linda Leopold. Gå in och rösta.
tisdag, december 11, 2007
Tusental
Borde väl egentligen sluta snacka om alla migägeringenböcker vi säljer men det går inte. Den ligger i toppen av både Bokus och Adlibris listor (före Stieg Larsson, före Leif GW Persson osv) och de senaste dagarna har vi skeppat iväg en hygglig normalupplaga nästan varje dag. De sjuttiotvå tusen böcker vi har tryckt kommer inte att räcka. Tio tusen till är på väg och det ser ut som att vi kan komma att behöva ytterligare lika många. Jag hoppas att jag har fel, men jag har en stark känsla att jag aldrig kommer att uppleva detta igen. En av Atlas böcker är Årets bokklapp. Augustjuryn är (nästan) förlåten.
Bara för att tydliggöra hur absurt detta är listar jag här upplagorna på våra fem bestsellers i år, pocket ej inräknade:
1. 72 000 (3000)
2. 6 000 (5000)
3. 4 000 (4000)
4. 3 000 (5000)
5. 3 000 (3000)
Det ser ut som att vi helt floppat med övriga titlar, men så här ser det ut på alla förlag. Inte bara på Atlas. En titel av tio (om ens det) rusar i väg. en av fem säljer fem, sex tusen ex och för övriga titlar är det en stor framgång att nå upp till två, tre tusen ex. Det extrema i år för Atlas del är att den titel som rusat iväg inte sålt som vanligt sex, sju tusen, eller tjugo som Didion förra året.
Undrar ni över siffrorna inom parentes: det är förstupplagorna. Det går att tolka dem på två sätt: det är svårt att förutsäga en boks försäljningspotential. Alternativt: vi är puckon som inte fattade att boken skulle sälja. Det ena utesluter iofs inte det andra.
Bara för att tydliggöra hur absurt detta är listar jag här upplagorna på våra fem bestsellers i år, pocket ej inräknade:
1. 72 000 (3000)
2. 6 000 (5000)
3. 4 000 (4000)
4. 3 000 (5000)
5. 3 000 (3000)
Det ser ut som att vi helt floppat med övriga titlar, men så här ser det ut på alla förlag. Inte bara på Atlas. En titel av tio (om ens det) rusar i väg. en av fem säljer fem, sex tusen ex och för övriga titlar är det en stor framgång att nå upp till två, tre tusen ex. Det extrema i år för Atlas del är att den titel som rusat iväg inte sålt som vanligt sex, sju tusen, eller tjugo som Didion förra året.
Undrar ni över siffrorna inom parentes: det är förstupplagorna. Det går att tolka dem på två sätt: det är svårt att förutsäga en boks försäljningspotential. Alternativt: vi är puckon som inte fattade att boken skulle sälja. Det ena utesluter iofs inte det andra.
fredag, december 07, 2007
Nostalgi
Har fått inkassokrav från nåt jävla bredbandsbolag och jagade uppsägningsmejl i min gamla dator och hittade i mappen PRIVAT brevet och en massa bilder från 2005. Den första är från Augustgalan (eller rättare sagt restaurang East efteråt) när Magnus Linton var nominerad. Elina var förstås med och jag bodde i Berlin och försökte se ut som om jag bodde där. De följande fyra från bokmässan (vi ser så unga ut!). På den sista signerar Björn Elmbrant sin succébok Dansen kring guldkalven (som kommer i nyutgåva våren/sommaren 2008 när börsen kraschar och bostadsbubblan spricker på riktigt.)
Svensk kulturdebatt: nu billigare än någonsin
Något av det sorgligaste som finns är människor som inte klarar av framgång. Ni känner till typen: sexåringar som får sin teckning visad på Bolibompa och tar flera veckor på sig att nyktra till och inte längre kräva applåder för att de kan torka sig själva på toaletten.
Jonas Thente är en utmärkt kritiker. Stundom underhållande och alltid vass. Men dagens blogginlägg om Åsa är obehagligt.
En äckligare och mer självgod text har jag nog aldrig sett. För att återknyta till inledningen här ovan, så ser vi i Thente en människa som är så berusad av sin framgång att han kräver devot beundran av samtliga punkt.
Det finns en diagnos. Jag tänker inte ta upp någons tid med att sammanfatta diagnosen, men om man läser hans blogginlägg och därefter exemplen under avsnittet Causes i sammanfattningen vid länken ovan, så kan man i alla fall dra de slutsatser jag inte tänker dra här.
Om någon till äventyrs har läst Thentes djupt cyniska blogginlägg, så vill jag bara säga en sak: Att man jobbar på Sveriges viktigaste kultursida innebär inte att man inte är en skitskalle.
[Tack till Jonas Thente och Dagens Nyheters advokater.]
Jonas Thente är en utmärkt kritiker. Stundom underhållande och alltid vass. Men dagens blogginlägg om Åsa är obehagligt.
En äckligare och mer självgod text har jag nog aldrig sett. För att återknyta till inledningen här ovan, så ser vi i Thente en människa som är så berusad av sin framgång att han kräver devot beundran av samtliga punkt.
Det finns en diagnos. Jag tänker inte ta upp någons tid med att sammanfatta diagnosen, men om man läser hans blogginlägg och därefter exemplen under avsnittet Causes i sammanfattningen vid länken ovan, så kan man i alla fall dra de slutsatser jag inte tänker dra här.
Om någon till äventyrs har läst Thentes djupt cyniska blogginlägg, så vill jag bara säga en sak: Att man jobbar på Sveriges viktigaste kultursida innebär inte att man inte är en skitskalle.
[Tack till Jonas Thente och Dagens Nyheters advokater.]
torsdag, december 06, 2007
FÖR GUDS SKULL
Recensionerna av Kerstin Gustavsson Figueroas bok FÖR GUDS SKULL fortsätter att droppa in. I dag en jättefin i Göteborgs-Posten: "För Guds skull blir ett slags intimt oratorium, ett hörspel om människors öden." Sydsvenskans i förra veckan var också bra: "Boken är en ömsint och välskriven intervjubok med olika muslimer i Sverige."
Det konstiga i Sydsvenskan är att recensenten Pernilla Ouis å ena sidan funderar på om inte alla bokens "informanter borde ha anonymiserats", å den andra att det borde vara självklart att alla "muslimer också är vanliga människor". Det är något som inte stämmer här. Genom att anonymisera personer, som själva vill framträda med sina namn, pekar man ju ut dem som "De andra". Jaja, läs själva.
tisdag, december 04, 2007
Något om gårdagen
Först ett grattis: Kul för Carl-Henning. Boken verkar bra.
Sen en iakttagelse: DN:s Thente har nu ägnat två dagar av sitt skrivande åt att racka ner på de "självbiografiska" romanerna och jag kan inte låta bli att tänka på det faktum att CHW:s roman (som jag ännu inte läst) springer ur hans egen erfarenhet från vården. Något han själv nämnde från Berwaldhallens scen igår kväll.
Hur hade Stundande natten emottagits om t ex Agneta Pleijel skrivit den? Jag misstänker att läsningen hade sett annorlunda, att fokus hade hamnat på författarens egna upplevelser, på ett sätt som nästan inte alls varit fallet med CHW.
Sen en iakttagelse: DN:s Thente har nu ägnat två dagar av sitt skrivande åt att racka ner på de "självbiografiska" romanerna och jag kan inte låta bli att tänka på det faktum att CHW:s roman (som jag ännu inte läst) springer ur hans egen erfarenhet från vården. Något han själv nämnde från Berwaldhallens scen igår kväll.
Hur hade Stundande natten emottagits om t ex Agneta Pleijel skrivit den? Jag misstänker att läsningen hade sett annorlunda, att fokus hade hamnat på författarens egna upplevelser, på ett sätt som nästan inte alls varit fallet med CHW.
måndag, december 03, 2007
Sverige-Danmark
På onsdag den 5 december arrangeras en rättegång i jämställdhet mellan Sverige och Danmark. Rättegången är en arrangerad debatt där Danmark har rollen som åklagare och Sverige är den åtalade parten. Debatten kommer att behandla olika perspektiv på jämställdhet och kommer att dömas av en utvald jury.
Rättegången arrangeras av Camp X, internationell samtidsteater i Danmark i samarbete med det svenska kulturnätverket PLURAL samt Riksteatern i Sverige. I det svenska debattlaget finner vi bl a Lars Einar Engström, konsult på Linqsearch, Katrine Windfeld, regissör samt Tove Leffler, författare av boken ”Könskrig”. Lars Einar Engström är även författare till böckerna ”En sexists bekännelser” och ”Sexistens karriärbok för unga kvinnor”, varav den förstnämnda nyligen har lanserats i Danmark där den har blivit mycket uppmärksammad och haft stor framgång.
Lars Einar är sedan några månader tillbaka krönikör i Jyllandsposten och menar att den arrangerade rättegången är ett välkommet initiativ. ”Det ska bli jättekul att medverka i den här debatten. Det är bra att jämställdhetsfrågan tas upp på olika nivåer och ur olika perspektiv, såväl i näringslivet som i kulturlivet. Detta skapar en bredare debatt”, säger Lars Einar.
Tid: Onsdag den 5 december kl. 20.00-22.30
Plats: Camp X Rialto, Smallegade 2, Köpenhamn
Rättegången arrangeras av Camp X, internationell samtidsteater i Danmark i samarbete med det svenska kulturnätverket PLURAL samt Riksteatern i Sverige. I det svenska debattlaget finner vi bl a Lars Einar Engström, konsult på Linqsearch, Katrine Windfeld, regissör samt Tove Leffler, författare av boken ”Könskrig”. Lars Einar Engström är även författare till böckerna ”En sexists bekännelser” och ”Sexistens karriärbok för unga kvinnor”, varav den förstnämnda nyligen har lanserats i Danmark där den har blivit mycket uppmärksammad och haft stor framgång.
Lars Einar är sedan några månader tillbaka krönikör i Jyllandsposten och menar att den arrangerade rättegången är ett välkommet initiativ. ”Det ska bli jättekul att medverka i den här debatten. Det är bra att jämställdhetsfrågan tas upp på olika nivåer och ur olika perspektiv, såväl i näringslivet som i kulturlivet. Detta skapar en bredare debatt”, säger Lars Einar.
Tid: Onsdag den 5 december kl. 20.00-22.30
Plats: Camp X Rialto, Smallegade 2, Köpenhamn
Åh, August
Känns speciellt att för en gångs skull representera den "allmänna smaken" och "brett läsvänliga boken", se DN idag. Intressant också att denna diskussion kommer upp i år när Bonniers inte har en enda nominering (jo, en halv, för det är väl en norsk bok?). Hur 21 individuella röster kan driva fram en "enormt konsesusorienterad lista" är en gåta, för är det inte precis tvärtom, att om de 21 personerna istället suttit ned runt ett bord och diskuterat fram en vinnare så hade det blivit konsensus? Nu är det 21 olika läsare som väljer sin favoritbok av sex nominerade titlar. Av samma skäl som Göran Sonnevi säljer färre böcker än Torgny Lindgren, utan att för den skull Torgny är en "bättre" författare, röstar juryn utifrån sina preferenser. Att samtliga sex böcker är tillräckligt bra för att vinna torde alla vara överens om, frågan är nu vilken som gjort starkast intryck på flest elektorer. Att det skulle vara självklart att Åsa vinner är ju löjligt, elektorerna visade med valet av Monika Fagerholm (framför Klas Östergren) att de inte är så förutsägbara. Tyvärr.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)