Per Wirtén har i dagarna släppt sin femte bok, The Crazy Swede, på Norstedts. Den har hyllats stort av eniga kritiker över hela landet och har - till skillnad från Pers tidigare böcker? - en kommersiell potential.
Storyn: en släkting till Per var den förste att ensam ro över indiska oceanen. Han gjorde det på 64 dagar under omänskliga villkor i en plastbåt som ser ut som något man själv kunnat bygga med några plastdunkar och en presenning. Frågan Per ställer sig är: Varför? Han söker svaret i Anders liv, i Robinson Crusoe och andra äventyrsböcker och tänkandet kring individen. Boken är ett slags dokumentär äventyrsessä.
Men när Per kollar runt på Akademibokhandeln och Adlibris kan han inte hitta sin bok. Däremot märker han att Åsa Linderborgs bok "Mig äger ingen" (som vi släpper i morgon) är skyltad lite varstans.
Det skulle vara lätt att hävda att felet bara är försäljningsavdelningens. Men så enkelt är det förstås inte. Däremot är det lätt att misstänka att man på Norstedts inte riktigt trott på boken. Att engagmanget hos pr och marknad saknats och att man inte förmått lyfta boken från politisk essä till bladvändande äventyr.
Jag skrev tidigare att det för en skönlitterär debutant inte fanns någon enda anledning till att ge ut sin bok på ett stort förlag. Jag blev korrigerad i en kommentar och medgav att jag varit lite drastisk. Men faktum kvarstår: de stora förlagen är som Chelsea eller Inter. De har så många spelare att välja på när de ska ta ut startelvan att det är lätt att hamna på bänken.
Fördelen med att sitta på Inters bänk är förstås att du är i gott sällskap och har en större chans till framgång än hos ett mindre (för)lag – om du får spela. Så var det t ex för Susanna Alakosi förra året, som plötsligt fick speltid och gjorde succé. Men frågan Per nu ställer sig är om Norstedts tänker agera eller om de tycker att det är för sent att sätta in honom i matchen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar