Om marknaden får bestämma (Krönika, SvB 18/07)

Jakob lägger handen på Morten Ramslands Hundehoved och konstaterar att hade marknaden fått bestämma hade boken inte ens blivit utgiven. Det är inget sensationellt påstående egentligen, de allra flesta böcker som ges ut – såväl i Danmark som i Sverige – har marknaden inget intresse av, men eftersom Ramslands prisbelönta bok, enligt Jakob Malling Lambert, förläggare på Rosinante, har sålt i 110 000 exemplar bara i Danmark går det inte bara att låta ett sådant uttalande passera.

Vi inbillar oss ibland att vi förstår varför en bok säljer. Oftast är analyserna som skarpast efter att boken har blivit en succé. Det har förstås sina skäl. Det huvudsakliga att vi i själva verket inte har en aning.

Försöker man koka ner en topplista i dess minsta gemensamma beståndsdelar märker man ganska snart att det inte blir några gemensamma beståndsdelar kvar. Ok, deckare verkar sälja. Men långt ifrån alla deckare säljer. Och det går varken att säga att de platta och schablonartade deckarna säljer varken mer eller mindre än de sammansatta och mer litterärt avancerade. Dessutom slår ju de allra flesta deckarförfattarna faktiskt inte igenom.

Det är en sammansättning av omständigheter som gör att en författare och en bok blir en framgång. Anledningarna slutar inte vid boken och förlaget och bokbranschen, utan berör abstrakta saker bortom kontroll för oss alla. Ett tillfälligheternas spel.

Alla som jobbar med böcker vet att det förhåller sig på detta sätt. Eller har åtminstone vetat det. Sedan ett par år har jag noterat att allt fler plötsligt inbillar sig att de vet. Ett tänkande har börjat sprida sig, en slags inbillningssjuka om att succén är skapad av mänsklig hand.

En person som inbillar sig att hon vet vad som säljer kommer att upprepa sig. En person som inbillar sig att hon vet vad som säljer kommer att frenetiskt söka minsta gemensamma nämnare och jaga det till synes lättsålda. En person som inbillar sig att hon vet vad som säljer kommer att vara helt fokuserad på den produkt som ska säljas och inte vägen dit.
För en person som inbillar sig, är vägen ett nödvändigt ont.

Jag märker det på mig själv, på mitt sätt att tänka trots att jag arbetar på ett litet förlag. Det där sättet att betrakta en titel med agentens, säljarens, pr-byråns, marknadsförarens ögon. Som en vara på väg ut på en marknad. Makten håller på att flyttas från förläggarna till dem som står i förbindelse med marknaden.

Hundehoved trycktes i ett par tusen exemplar. När boken släpptes hade förlaget totalt skickat 200 exemplar till handeln. Hade någon inte gjort sitt jobb ordentligt och på rätt sätt sålt in boken? Eller var det helt enkelt omöjligt att förutse framgången?

Det säljmaskineri som alltmer tar över våra samtal, är kanske inte längre en drivande kraft i försäljningen, utan en grindvakt mot de överraskande succérna. Den typ av genomslag som gör bokbranschen unik och, till skillnad från musik- och filmbranschen i Sverige, blomstrande. Både kreativt och ekonomiskt.